tisdag 7 september 2010

Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ är nästan identiska

Inget av de partier som för närvarande inte är representerade i Riksdagen får i förhållande till sitt väljarstöd så mycket uppmärksamhet i media som Feministiskt Initiativ (FI). Om vi undantar metadiskussionen om SD vad gäller hur partierna ska förhålla sig till dem om de blir "vågmästare" så får FI nästan lika mycket uppmärksamhet- och betydligt mer positiv uppmärksamhet- som SD trots att SD är långt större än FI. Och FI får klart mer uppmärksamhet än Piratpartiet trots att Piratpartiet förmodligen är större och trots att Piratpartiet vann en plats i Europaparlamentet.

Ett exempel på det är gårdagens DN debatt där Gudrun Schyman fick in en debattartikel som mest liknar en valbroschyr.

Men det är nog ändå högst osannolikt att FI kommer in i Riksdagen. Ja, förmodligen kommer de inte ens över de 1% som skulle innebära att Valmyndigheten i kommande val distribuerar ut deras valsedlar till alla vallokaler.

Varför går det trots deras kända partile...eller jag menar "talesperson" och trots all denna mediauppmärksamhet så dåligt för dem då? Även om de flesta svenskar inte gillar deras radikalfeminism så är det nog ändå högst troligt att andelen radikalfeminister är över 4%.

Ja, dels handlar det om det problem som alla partier som ligger långt ifrån 4% spärren dras med: Att folk inte vill rösta på dem för att de inte har en chans att komma in, vilket då ofta blir en självuppfyllande profetia.

Men det handlar också om att de etablerade partierna i allmänhet och ett parti i synnerhet också står för deras feminism. Det etablerade parti som är allra mest likt FI är kanske inte så förvånande Schymans före detta parti Vänsterpartiet.

FI har enligt sin hemsida följande huvudpunkter i sitt valmanifest:

-"Jämställda löner"
-"Individualiserad föräldraförsäkring" (en eufemism för kvotering)
-"Arbetstidsförkortning"
-"En grön omställning"
-"En solidarisk asylpolitik"
-"Ett nej är ett nej" (med avseende på våldtäkt)

Faktum är att Vänsterpartiet med det möjliga undantaget för arbetstidsförkortning står för i princip exakt samma politik i alla dessa punkter. Och även när det gäller arbetstidsförkortning så har Vänsterpartiet sagt att de ser det som ett långsiktigt mål, även om de har sagt att de inte tror att det går att genomföra de närmaste åren.

Med tanke på att Vänsterpartiet alltså redan står för samma politik som FI så är det svårt att se att FI skulle ha något existensberättigande även om man till skillnad från mig gillar dess politik. Det illustrerar för övrigt också hur extremt vänsterpartiet är i sin feminism.