onsdag 31 augusti 2011

Folk har rätt att köpa glödlampor

DN:s Annika Ström Melin kritiserar oväntat (med tanke på att hon normalt bara uttrycker etalissemangsåsikten)som normalt bara talar för etablissemangets åsikt, det idiotiska och orättfärdiga men av medierna nedtystade beslutet att förbjuda glödlampor och istället bara få köpa så kallade "lågenergilampor" som är mindre effektiva och som på grund av den högre kvicksilverhalten är potentiellt hälsofarliga.

Detta förbud utgör ett upprörande ingrepp i folks frihet och kommer också faktiskt reducera energieffektiviteten baserat på kostnaden. Rätten att köpa de lampor vi vill köpa borde därför vara något som frihetsvänner värnar.

tisdag 30 augusti 2011

Svenskt bistånd avlönar terrorister

Att svenskt bistånd till "palestina" finansierat terrorism har åtminstone på ett indirekt plan varit uppenbart länge, men som Per Gudmundson påpekar är kopplingen mer direkt än vad man kan tro då den palestinska myndigheten ger alla som är fängslade av Israel, till och med sådana som tillhör Hamas, en lön för tiden de är fängslade. Då de som fängslas är fängslade för terrordåd innebär det att den palestinska myndigheten öppet belönar och avlönar terror. Och denna belöning finansieras till största del av bistånd från bland annat Sverige.

Beklämmande och skandalöst känns som för svaga ord för att beskriva detta.

lördag 27 augusti 2011

Hur konkurrenslagar och tröga byråkrater skadar skattebetalare och bönder

I Sverige finns 3 kategorier av mejerier. Det finns ett stort (Arla som dominerar i östra och mellersta Svealand och hela Götaland exklusive Skåne)), tre halvstora i form av Skånemejerier (som dominerar i Skåne), Milko (som åtminstone fram tills nyligen dominerade i västra Svealand och södra Norrland) och Norrmejerier (som dominerar i Norrbottens och Västerbottens län samt i allt högre grad i norra delen av Västernorrlands län) och ett antal mindre mejerier som Falköpings mejeri och Östgöta mejeri.

Det mest problemtyngda av mejerierna är Milko som under senare år tappat både mjölkbönder och kunder till Arla i södra delen av sitt område och till Norrmejerier i norra delen av sitt område och som bland annat därför går med betydande förlust. De flesta av Milkos mjölkbönder, anställda och kunder skulle säkert vilja att det fortsatte som ett självständigt företag men de svåra ekonomiska problemen gör att det knappast finns möjlighet till det. Det enda realistiska alternativet är egentligen därför ett samgående med Arla. Då Arlas nationella marknadsandel skulle stiga från drygt 54% till drygt 63% så har dock Konkurrensverket satt käppar i hjulet och trots att det är bråttom för Milkos mjölkbönder är bråttom så vägrar byråkraterna på Konkurrensverket snabbbehandla
ärendet.

Den lösning som nu lanseras är dock häpnadsväckande nog inte att ändra reglerna utan att bönderna ska kompenseras med statliga bidrag. Men att inflexibla konkurrenslagar och tröga byråkrater ska åsamka skattebetalare och bönder stora kostnader visar bara att systemet är fel. Läs mer om bakgrunden i denna ledarartikel i Nya Wermlands-Tidningen där jag fick reda på denna story.

torsdag 25 augusti 2011

Kristdemokraterna tycks tro att välstånd regnar från himlen

Kristdemokraterna har länge varit alliansens närmaste motsvarighet till Miljöpartiet. Med det menar jag inte att de är det parti som vurmar mest för "gröna" lösningar (det är och var framförallt tidigare snarare Centern), utan med det menar jag att de är de minst tillväxtinriktade. De är inte direkt fientliga till tillväxt som delar av Miljöpartiet, men de tycks av sin politik att döma vara likgiltiga inför det.

De har exempelvis länge varit minst angelägna av allianspartierna att sänka skatterna, och de skattesänkningar de faktiskt förespråkar är talande nog sådana som har ingen eller liten effekt på sysselsättning och tillväxt som avdragsrätt för gåvor, sänkt skatt på pensioner och löpande beskattning av fastigheter. Fastighetsskattereformen var till och med negativ för tillväxten eftersom reavinstskatten på fastighetsförsäljningar skadar tillväxten mer än löpande beskattning av fastigheter.

Att Kristdemokraterna nu menar att en skattesänkning som inte minskar arbetslösheten måste gå före en skattesänkning som gör det är ju talande.

Det Kristdemokraterna inte tycks inse är att välstånd kräver produktiva aktiviteter och för att få mer av det bör man sänka beskattningen av det. Det är bara i antika sagoböcker populära bland kristdemokrater som välstånd (i form av t.ex. manna) regnar från himlen. Intressant nog tycks man för övrigt inte tveka att i denna debatt medvetet bryta mot åttonde budordet i deras favoritsagobok.

onsdag 24 augusti 2011

Det är inte av keynesianska skäl skatterna bör sänkas

I denna artikel kritiseras att regeringen genom att ställa in delar av sina skattesänkningar för en allt för "åtstramande" finanspolitik. Jag håller visserligen med om slutsatsen, men analysen är till största delen felaktig.

Dels så utgår den från att regeringen agerar från strikt ekonomiska skäl. Det är vad den påstår, men det borde vara uppenbart att de ljuger. 2008 så tvekade de i ett ekonomiskt liknande läge inte inför att besluta om större skattesänkningar och genomdriva det med den riksdagsmajoritet de då till skillnad från nu hade, och man har även nu "råkat" hålla fast vid just den skattesänkning som de kan få igenom (då även Miljöpartiet är för den), nämligen sänkt restaurangmoms.

Dessutom så tycks de utgå från att det skulle vara av keynesianska skäl som man bör sänka skatterna . I själva verket bör skatterna sänkas dels eftersom att medborgarna har större nytta av och rätt till pengarna än staten och dels för att minskade skattekilar genom att göra produktiva aktiviteter mer lönsamma ökar den strukturella tillväxten.

tisdag 23 augusti 2011

Om Norbergs mindre genomtänkta DN-debattartikel

Johan Norbergs DN-debatt artikel om skuldproblemen i vissa delar av Europa får nog sägas bli en kandidat till utmärkelsen "minst genomtänkta inlägg".

Norberg säger bland annat att lån till krisländer inte är hållbara för att opinionerna i starkare länder inte kommer tolerera det. Att säga att folk inte lär gå med på det är även om det är sant inte ett skäl till att folk bör gå med på det. Och dessutom så förespråkar Norberg i samma artikel (!?) lån till samma länder för att rädda deras banker. Vi ska alltså låna till dem för att undvika att låna till dem...Hmmm..., hmmm, och åter hmmm.

Att Norberg konstaterar att krisländerna behöver liberaliseringar och sedan motsätter sig lånuppgörelser som kräver det för att istället förespråka lösningar som tillfälligt skulle minska trycket på det framstår som minst sagt konstigt.
Lika märkligt är att Norberg säger sig förespråka det för att "undvika inflation", som han påstår skulle bli "slutet för Europa". Det är närmast groteskt överdrivet och orealistiskt av flera skäl, bland annat för att högre inflation må vara skadligt, men knappast slutet för landet (tvåsiffrig inflation under 70talet i exempelvis Storbritannien, Sverige och USA förintade inte något av länderna ) och eftersom ECB knappast lär släppa igenom det, vilket det faktum att de höjt räntan två gånger nyligen trots oförändrad penningmängd illustrerar.

Att Norberg ser skuldnedskrivningar kombinerat med statligt stöd till de banker som drabbas av det som en lösning på att medborgare i starkare länderär emot att ge bort pengar till krisländer är också minst sagt märkligt för det förslaget innebär att man ger bort pengar till skuldländerna, med bankerna som mellanhänder som mottar subventioner från starka länder för att sedan ge subventioner till de mer oansvariga länderna.

Om Norberg är oroad för inflation är hans recept att Grekland, Portugal och Irland ska återinföra egna valutor också knappast någon bra idé. Även om de omfattande praktiska problemen med ett sådant drag mot förmodan kan övervinnas utan större problem så skulle resultatet bli en kraftig ökning av inflationen i dessa länder i och med att värdet på deras valutor faller kraftigt. Och eftersom att centralbanker ogillar att deras valutor apprecierar lär även ECB bli mer benägen att föra en inflationistisk policy.

måndag 22 augusti 2011

Aftonbladet argumenterar oavsiktligt för sänkta skatter

Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson skriver att "Trots de senaste årens skattesänkarraseri finns ett överskott i statens finanser."

Men hur kan det vara möjligt att behålla ett överskott på i stort sett samma nivå trots omfattande skattesänkningar, och trots att det netto inte beslutats om några besparingar (inom vissa områden som a-kassa och sjukpenning har besparingar skett, men inom andra områden har beslut om ökade utgifter skett) och trots att det varit lika mycket lågkonjunktur som högkonjunktur om det inte är så att skattesänkningarna åtminstone delvis betalar för sig själva via de dynamiska effekterna av dessa? Svaret är att det är det inte.

lördag 20 augusti 2011

Satsning på allmänt höjda lärarlöner är ingen bra idé

Folkpartiet, som länge varit något av ett särintresseparti för lärare, har länge delat lärarfackens åsikt att lärare bör få höjd lön relativt andra yrkesgrupper. Man är således för lärarna vad Centern tidigare var för bönderna. Nu har då även Miljöpartiet börjat driva frågan om särskilda satsningar för att höja lärarlönerna.

Frågan är då varför detta skulle vara önskvärt då lärare inte har någon särskild rätt till relativ förbättring. Ett argument är att det behövs för att "attrahera de bästa". Men det är långtifrån självklart att exempelvis de bästa matematikerna bör bli mattelärare i grundskolan eller gymnasiet. Tvärtom så gör de nog i regel bäst nytta på universiteten eller i näringslivet. De som är lämpligast som mattelärare är de som kan matte på den nivå som de ska undervisa i samt kan göra det på ett pedagogiskt sätt. Och de som är pedagogiskt lagda dras nog hursomhelst till skolan då den begåvningen oftast inte efterfrågas i näringslivet.

Det man bör göra är att kräva att alla lärare ska kunna visa att de kan ämnet mycket bra och att de är bra pedagogiker. Om det skulle uppstå en brist på personer som klarar dessa krav då bör man höja lärarlönerna. Men om någon brist inte uppstår finns det faktiskt ingen rationell anledning att höja lärarnas löner mer än andras. Med tanke på att sådana satsningar tränger ut tillväxt- och jobbskapande skattesänkningar finns tvärtom starka skäl att inte göra det

fredag 19 augusti 2011

Negativ svenska reala obligationsräntor

En sak värt att notera är hur trots en viss uppgång i dag så ligger svenska obligationsräntor, inklusive till och med 10-års obligationen, under 2% som både är den nuvarande styrräntan och inflationsmålet.

Att de ligger under styrräntan innebär att marknaden starkt misstror den senaste ränteprognosen från Riksbanken och förväntar sig fler sänkningar än höjningar de närmaste åren. Att de ligger under inflationsmålet innebär endera att realräntan på statsobligationer är negativ eller att Riksbankens inflationsmål systematiskt ska underskridas-eller både och.

Regeringen: stöd till terror går före skattesänkningar

Samma regering som hävdar att staten inte har råd med skattesänkningar hävdar nu att vi har råd att ge terrorenheten "palestinska myndigheten" mer pengar. Prioriteringsordningens sjukhet talar för sig själv.

onsdag 17 augusti 2011

Brittisk arbetslöshet är drygt 8%, inte 5%

Vissa anställda på nyhetsbyråer tycks inte kunna läsa statistik. Här meddelas det att arbetslösheten i Storbritannien steg från 4,8% i juni till 4,9% i juli. Även om det är en ökning så kan det då tyckas att det ändå är en hyfsat bra siffra, klart lägre än i Sverige och de flesta andra EU-länder.

Verkligheten är dock inte så bra. Kollar man statistiken på den brittiska statistikmyndighetens hemsida
så visar det sig att den siffra som åsyftas är andelen som mottar den brittiska motsvarigheten till a-kassa.

Det finns dock många som är arbetslösa utan att ha a-kassa, exempelvis studenter eller personer som aldrig kvalificerat sig till a-kassa. Den totala arbetslösheten enligt den internationellt harmoniserade metod som används inom EU inklusive Sverige var 7,9% för perioden april-juni.

Den siffra som reportern på Direkt citerar är alltså inte den i sig mest intressanta, utan den är främst av intresse som en indikator på hur den totala arbetslösheten troligen utvecklas i och med att den innefattar en senare tidsperiod (i den senaste rapporten alltså juli istället för april-juni), vilket då nu innebär att arbetslösheten troligen steg över 8% i juli.

Man skulle ju kunna tycka att de som rapporterar om sådant ska kunna sitt ämne, men det tycks inte vara ett krav på nyhetsbyrån Direkt.

tisdag 16 augusti 2011

Regeringen tror knappast själva på falskt "finansoro"argument mot skattesänkningar

Det meddelas då nu att 3 av 4 av de tidigare avviserade skattesänkningarna, alltså femte jobbskatteavdraget, den höjda brytpunkten/skiktgränsen för statlig inkomstskatt och den sänkta skatten på pensioner skjuts upp med hänvisning till den internationella finansoron. Den enda skattesänkning som eventuellt genomförs är den sänkta restaurangmomsen.

Detta är beklagligt då det rent sakligt fortfarande vore rätt med skattesänkningarna.

Det är också tveksamt om regeringen själv tror på argumentet att man inte har råd med det på grund av finansoron, då man hösten 2008 beslutade om stora skattesänkningar trots den klart värre oron som då rådde. I själva verket är detta nog ett svepskäl för att undvika att bli nedröstad i riksdagen av de rödgröna och SD som är emot jobbskatteavdraget och den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt, en faktor som inte fanns 2008 då regeringen hade en riksdagsmajoritet. Sänkt skatt för pensionärer skulle man nog däremot kunna få stöd för, men då man vill koppla det till jobbskatteavdraget så avstår man från det.

söndag 14 augusti 2011

Kollektivism i individualismens namn

Ett antal centerpartister, inklusive Fredrick Federley som oförtjänt anses av vissa vara relativt liberal, förespråkar nu "individualisering" av föräldraförsäkringen. Det är precis som tidigare en eufemism för att begränsa valfriheten.

Snacket om "individualisering" är förstås nonsens för namnet till trots så utgår inte föräldraförsäkringen från föräldern utan barnet, vilket är varför ensamstående föräldrar kan ta ut full tid. Det kan ses som en slags vårdnadslön för den som tar hand om barne under denna period. Om de verkligen trodde att det handlade om "individualisering" hade de förespråkat att ensamstående bara skulle få ta ut hälften av tiden, men det gör de inte vilket visar att de använder ordet i vilseledande syfte.

Sen angående att föräldraledighet kan vara negativt för kvinnor ur karriärsynpunkt så kan det nog stämma i vissa fall. Men det är lika sant för män och ur ett samhälleligt perspketiv är det ett nollsummespel. kvotering skulle inte eliminera, utan omfördela effekten. Och då statistiska kollektiv inte har några rättigheter så är fördelningen mellan män och kvinnor inte relevant. Vad som däremot är relevant är att individers valfrihet inskränks genom dessa antiliberala centeroartisters förslag.

tisdag 9 augusti 2011

Finansoro inget skäl för inställda skattesänkningar

Som bekant råder börsoro just nu, dels på grund av problem i Europa och dels på grund av problem i USA. Det har redan orsakat en betydande nedgång på Stockholmsbörsen och risken är hög att det kan sänka även tillväxten i svensk ekonomi.

Vissa menar därför att de aviserade skattesänkningarna nästa år måste skjutas upp för att värna överskottsmålet på 1% av BNP över en konjunkturcykel. Det argumentet håller dock inte. Dels för att målet numera är för ambitiöst. Dels för att den eventuella försvagning som sker är just en konjunkturförsvagning och ett överskottsmål över en konjunkturcykel påverkas inte om det nästa år är låg- eller högkonjunktur. Var det rätt i en högkonjunktur så var det också rätt i en lågkonjunktur.

Däremot är det så att konjunkturförsvagningen är ytterligare ett argument för varför det vore fel med fler räntehöjningar från Riksbanken. Med en penningmängdstillväxt under noll och konsumentprisinflation exklusive räntehöjningar som ligger under inflationsmålet så saknades redan tidigare giltiga skäl för det, men nu borde det bli ännu tydligare varför det vore fel.

fredag 5 augusti 2011

Segerfeldt om bistånd

Om ni inte redan läst den, så uppmanar jag denna bloggs läsare att läsa Fredrik Segerfeldts utmärkta debattartikel där han uppmärksammar flera negativa effekter av svenskt bistånd.

Varför faller kronan?

En av de till synes märkligaste marknadsrörelserna de senaste dagarna är att nyheterna om förvärrad skuldkris i Europa och ökad risk för double-dip recession i USA har fått kronan att falla kraftigt, framförallt mot USA-dollarn men även med mer än 2% mot euron. Man skulle ju förvänta sig att problem i euroområdet och USA skulle leda till att deras valutor skulle falla mot kronan, precis som de gjorde (fram tills de schweiziska och japanska centralbankernas interventioner) mot schweizerfrancen och yenen. Men istället så har alltså det omvända skett.

Förklaringen är att marknaden förväntar sig att svagare ekonomier i Europa och USA kommer att leda till att Riksbanken ställer in åtminstone delar av sina aviserade räntehöjningar. Och då USA, liksom Schweiz och Japan, redan från början låg på nollränta och förväntades fortsätta ligga där så innebär det att det förväntade räntegapet till Sverige blir mindre, vilket då gör krontillgångar mindre attraktiva. Även mot euroområdet, där räntan ligger på 1.5%, så kan krisen förväntas minska räntegapet då ECB:s ränta, och ännu mer så den förväntade framtida räntan, ligger närmare noll än Riksbankens.

Detta må inte stämma överens med den populära myten att valutors styrka är en funktion av ekonomiernas styrka, men det är så det är.

onsdag 3 augusti 2011

Resultat är det relevanta för Fas 3

Vissa försvarare av "Fas 3" tar nu fasta på att 77% av deltagarna säger sig uppleva att uppgifterna känns meningsfulla. Det är väl i och för sig positivt om deltagarna upplever det de gör som meningsfullt, men det är inte riktigt det som är den relevanta frågan. Det viktiga är om detta leder till att de sedan får riktiga jobb i högre grad än annars och om den eventuella höjning är tillräcklig för att finansiera den extrakostnad som det innebär för skattebetalarna.

Och som jag konstaterade i en tidigare post i ämnet så är svaret på dessa frågor med största sannolikhet nej då bara 4% av deltagarna får riktiga jobb. Även om vi antar (med största sannolikhet felaktigt) att andelen varit noll utan Fas 3 så kommer det inte ens i närheten av att finansiera den extrakostnad som programmet innebär.