söndag 31 mars 2013

Två viktiga saker om läraryrket

Jan Björklund har gjort många skadliga saker som skolminister. Förbudet mot hemundervisning är det principiellt värsta, men det skadar dock bara ytterst få (något hundratal familjer). Något som är mindre principiellt förkastligt, men som berör betydligt fler är att han drivit igenom ett beslut att göra om läraryrket till ett skråväsende i form av ett krav på att alla lärare ska ha "formell behörighet" och "lärarlegitimation". Att det gamla skråväsendet var skadligt är nästan alla eniga om, men ändå har Björklund drivit igenom att återinföra det för lärare.


På ett gymnasium i Stockholm, som har lång kö till antagningen, tvingas en av de mest erfarna och uppskattade lärarna att själv sätta sig i skolbänken i 18 månader. Orsaken? Hon saknar behörighet efter det politiska beslutet om lärarlegitimation. Den aktuella läraren har i tio år undervisat i engelska, retorik och körsång. Hon har akademisk grundexamen från universitetet i Bristol och talar obehindrat engelska. 
Men enligt de nya reglerna får hon bara vara lärare i musik. För att slippa ta tjänstledigt i 18 månader har läraren ansökt om att läsa engelska på distans. Men just den högskolekursen är populär och svår att komma in på. Om Skolverket inte går med på ett undantag, och utför ett test i engelska, riskerar gymnasiet att förlora en av sina mest rutinerade anställda. 
Runt om i landet finns många liknande exempel på personer som arbetat under lång tid utan formell behörighet. Det naturliga hade varit att granska deras lämplighet som ledare i klassrummet. Men i stället uppmanas de att åter bli studenter, oavsett om de visat sig yrkesskickliga eller ej. 
Så slösar Sverige bort talangfulla och kompetenta lärare, som hellre söker sig till ett annat yrke än uppfyller kriterier i en byråkratisk mall. 
Parallellt med denna politiska klåfingrighet kommer alarmerande signaler om nyrekryteringen till lärarhögskolorna. I en granskning i veckan visade DN:s reporter Kristoffer Örstadius att antagningsribban i praktiken tagits bort. Konkurrensen om platserna är minimal och de bästa eleverna från gymnasiet söker sig någon annanstans. Lärarprogrammet, som förr i tiden var eftertraktat, har förvandlats till ett glest klassrum med svängdörrar. I höstas kom 123 personer in med bottenresultatet 0,1 från Högskoleprovet. Som jämförelse skulle den som valt svarsalternativet ”C” på samtliga frågor fått 0,4 av maximalt 2,0.
Utbildningsminister Jan Björklund måste känna sig stolt över att kasta ut erfarna lärare från skolan, utan individuell prövning, samtidigt som han ersätter dem med 0,1-studenter med ”formell behörighet”.

Det bör dock påpekas att bilden av läraryrkets impopularitet är något missvisande, då det där med det absurt låga kravet på högskoleprovresultat mest avspeglar dysfunktionella intagningsregler, något som Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding påpekar här. Att antagningsreglerna till lärarhögskolan är så dysfunktionell gör inte kritiken mot Björklunds skråväsende mindre stark (om något snarare tvärtom eftersom det visar på hur lite värde den utbildning som ger "formell behörighet" har), däremot gör det kravet på ökade statliga utgifter för att höja lärarlönerna kraftigt (som Wolodarski senare framför i samma kolumn) mindre stark.

Som visas här ligger för övrigt inte svenska lärarlöner så där extremt lågt, och jämför man länderna så finns inget märkbart samband med skolresultat. Svenska lärares löner ligger faktiskt något över OECD-genomsnittet och bara marginellt under nivån i Finland, vars skola brukar framhållas som föredöme. Ett annat land med jämförbar inkomstnivå men klart bättre skolresultat än Sverige, Japan, har faktiskt klart lägre lärarlöner än Sverige. Bland länder med högre lärarlöner märks också flera länder med sämre skolresultat, inklusive USA, Spanien och Portugal

Särskilt då med tanke på att det finns motexempel bevisar det förstås inte att högre lärarlöner sänker resultaten. Men det finns då inget stöd för att det skulle höja resultaten tillräckligt för att det skulle vara värd de stora kostnader som en kraftig höjning av lärarlönerna skulle medföra.

tisdag 26 mars 2013

Varken vänsterns eller Folkpartiets skolanalys stämmer

Sedan 2000 har utgifterna per elev i grundskolan justerat för inflation ökat med hela 31% i grundskolan-men skolresultaten har blivit sämre.

En analys visar också att det mellan kommunerna inte finns något samband mellan anslagen till skolan och resultaten-och inte heller mellan andelen "behöriga" lärare och resultaten. Med andra ord, det finns inget stöd i statistiken för att vänsterns, lärarfackens och Folkpartiets lösningar skulle fungera.

Däremot finns det stöd i forskningen för att hemundervisning ger bättre resultat, men absurt och förfärande nog är denna effektiva och för staten kostnadsfria undervisningsform förbjuden i Sverige på initiativ av just nämnda grupper.

måndag 25 mars 2013

Myten om den cypriotiska bankskatten

En vanlig uppfattning är att den så kallade "bankskatten" är orättvis mot de sparare som satt in sina pengar i de två bankrutta cypriotiska bankerna.

Jag kan förstå de som tycker så, vilket åtminstone tills de läst färdigt denna post, säkert inkluderar många av mina läsare. Detta då det också var min första reaktion. Men efter att jag tänkt igenom det så inser jag att det var fel.

Att det upplevs som orättvist beror på att det formulerats som en skatt, eller av dess mest högljudda motståndare, som "stöld" eller "konfiskation".

Problemet med denna syn är dock att "skatt", "stöld" och "konfiskation" förutsätter att det tas pengar, och att det finns pengar att ta. Men det är ju just det som det inte görs och just det som inte finns i detta fall. Bankernas tillgångar, efter nedskrivningen av de grekiska statsobligationerna, räcker helt enkelt inte för att betala alla de skulder som de har, inklusive skulderna till bankspararna (för en bank är spararnas innehav skulder), även efter att aktieägare med rätta förlorat allt.

Utan statlig interventioner skulle därför spararna förlora betydligt större belopp än vad som föreslagit, närmare tre gånger mer än vad som föreslogs i det första räddningspaket. Tvärtemot mot den allmänna bilden att sparares pengar "konfiskerades" eller "beskattades" på order från Tyskland och andra så var detta faktiskt ett generöst erbjudande om att reducera spararnas förluster med två tredjedelar. Dock något mindre generöst än det de förväntat sig om att de helt skulle skyddas från konsekvenserna av deras felbedmöning att spara i bankrutta banker.

lördag 23 mars 2013

Skattesmitare för högre skatter

I motsats till Danmark, planerar Finland att höja skatten på alkohol, liksom skatten på tobak och godis. Visserligen ska de förväntade intäkterna användas till ett gott syfte, att sänka bolagsskatten, men det är ändå i grunden negativt, dels för att det inskränker friheten och dels för att det leder till ökad införsel/smuggling.

I Finlands fall sker det inte i någon nämnvärd utsträckning med Tyskland (som i fallen Danmark och Sverige) eftersom Tyskland geografiskt ligger för långt borta. utan här är det i första hand frågan om Estland. I allra nordligaste Finland så sker det också en viss gränshandel med Sverige, vilket är varför Systembolaget i Haparanda har högst försäljning per invånare tillsammans med gränskommunerna vid gränsen mot Norge.

Redan idag ligger nämligen enligt denna artikel i Finlands största svenskspråkiga tidning, Hufvudstadsbladet, ligger skatten på en liter starköl på €1.44 i Finland, att jämföra med motsvarande mindre än en euro i Sverige,  €0.30 i Estland och endast €0,09 i Tyskland.

Då denna skattehöjning lär öka den redan stora gränshandeln ytterligare så lär skatteintäkterna öka betydligt mindre än vad de finländska politikerna antar, ja de kanske inte ökar alls.

Jag såg förresten i nämnda artikel i Hufvudstadsbladet ett perfekt exempel på vissas hyckleri i denna fråga. De noterar att de som kommer tillbaka till Helsingfors från Estlandsfärjan nästan alla har med sig stora mängder alkohol. De intervjuar en kvinna vid namn Tiina Listo som inhandlat stora mängder whiskey, likör och rödvin. När de senare frågar henne vad hon tycker om den föreslagna höjningen säger hon sig vara för den eftersom "vissa dricker för mycket" och "de som konsumerar sprit kan gott och väl betala mera skatt". Detta från en som rest till ett annat land för att få betala lägre skatt när hon köper sprit!

Det tycks vara väldigt lätt att förespråka högre skatt när man själv är skattesmitare.....

Dags att tända alla lampor klockan 20:30 igen

Nu är det då återigen dags för "Earth Hour", det årliga globala jippo, där vi alla förväntas sitta en timme i mörkret och ha dåligt samvete för att vi har ljus, och modern civilisation. Jag skrev vad som behövdes om det ifjol, och behöver därför inte skriva något nytt. Men för er som inte läste det, eller inte kommer ihåg vad jag skrev följer en repris nedan:

Att sitta en timme i mörkret framställs som någon slags ädel handling för jordens bästa.

Men fråga er, enligt vilka premisser skulle det anses vara fel att ha på lampor när man behöver dem? Jo, enligt premissen att det bästa för jorden vore om det inte skulle finnas några människor, eller åtminstone inte några människor i moderna civilisationer. "Earth Hour":s budskap är därför (även om de flesta som deltar i jippot förmodligen inte inser det)anti-mänskligt och anti-modern civilisation.

Jag vill därför uppmana alla läsare att mellan 20.30 och 21.30 visa att du är pro-mänsklig och pro-modern civilisation genom att tända alla lysen i din bostad och ha eventuella gardiner eller persienner öppna så att det syns för utomstående. Det kommer då jag göra.

söndag 17 mars 2013

Sverige borde också sänka alkoholskatten

Danmark planerar att sänka skatten åtminstone på starköl, rapporterar flera medier om, vilket troligen lär tvinga dem att sänka skatten på vin också (EU insisterar på likhet i beskattning mellan öl och vin eftersom skatteskillnad anses vara tecken på förtäckt protektionism i ölproducerande och vinimporterande länder som Danmark och Sverige).

Detta, liksom den starka svenska kronan, bör få även svenska politiker att sänka alkoholbeskattningen. Om Danmark skulle sänka alkoholskatten ner till tysk nivå, eller åtminstone väldigt nära tysk nivå,  då skulle det leda till en betydande ökning av gränshandeln eftersom Danmark är geografiskt närmare än Tyskland, vilket sänker tröskeln ordentligt för att fara utomlands för att köpa alkohol.

Det faktum att svenska kronan har stärkts ordentligt mot euron, och därmed också den danska kronan, det senaste året och den senaste månaden också gentemot den norska kronan, talar också för en sänkning då en svagare euro/danska krona innebär en sänkning av Tysklands/Danmarks alkoholskatt räknat i svenska kronor och då på motsvarande sätt en starkare svensk krona gentemot den norska kronan innebär en höjning av den svenska alkoholskatten räknat i norska kronor.

Om inget görs riskerar med andra ord Sverige förlora skatteintäkter och detaljhandelsjobb genom att fler svenskar far till Danmark eller Tyskland samtidigt som färre norrmän kommer hit för att handla. Det går dock att förhindra-om den svenska alkoholskatten sänks.

fredag 15 mars 2013

Frågan Anders Borg borde konfronteras med

Jag har tidigare påpekat att bortom allt nonsens om "ekonomiskt utrymme" som svepskäl för att inte slopa den så kallade värnskatten så är det verkliga skälet till att Reinfeldt & Borg vägrar avskaffa värnskatten är att  de är rädda att Socialdemokraterna ska demagogisera frågan genom att tala om vilka stora summor som bankdirektörer tjänar på det.

När då Borg skulle försvara sin linje mot den interna moderata kritiken så svarade han genom att själv demagogisera det på samma sätt:

De av er som känner er trygga med att stå i en valstuga och säga att vi tycker att en bankdirektör behöver en skattelättnad på 40.000 kronor i månaden, men att vi också tror på sammanhållning och därför ska en sjuksköterska få 400 kronor i månaden. Om ni tycker att det fungerar, om ni kan se en sjuksköterska, en lärare, en polis, en brandman i ögonen och säga det, då ska vi ta bort värnskatten. Annars ska vi gå till val på att prioritera låg- och medelinkomsttagare först

Troligen är detta ett subtilt sätt för Borg att säga "tänk på hur S skulle demagogisera det och hur svårt det är för mig att bemöta det". Men likväl, den fråga Borg, Socialdemokraterna och andra som argumenterar på det sättet, borde vara tvungna att svara på är: "hur kan du känna dig trygg i att försvara att en bankdirektör som ändå får över miljoner om året måste skyddas från att betala 160.000 kronor i månaden mer genom att inte införa franske presidenten Francois Hollandes föreslagna 75% skatt, när de intäkterna kan möjliggöra ytterligare lättnader för sjuksköterskor med flera ?"

Om någon får möjlighet att konfrontera Borg med den frågan, fråga honom vilket svar på den frågan han kan erbjuda som inte också är svar på frågan hur borttagandet av "värnskatten" kan motiveras. Sanningen är förstås att det inte finns något sådant svar, och att Borg är en feg hycklare.

torsdag 14 mars 2013

Värnskattens slopande-moderaternas republikkrav

Socialdemokraterna har under flera årtionden haft införandet av republik i sitt partiprogram, men trots att de under lång tid hade majoritet tillsammans med ett annat parti med samma krav, Vänsterpartiet/VPK, så gjorde de inget för att förverkliga det kravet.

Anledningen var att de visste att en majoritet av svenskarna ville behålla monarkin, och att om de gick till val på att slopa den (då grundlagsförändringar av den typen kräver ett andra beslut efter ett nytt val skulle det bli nödvändigt att gå till val på det) då skulle de förlora makten.

Så de beslöt sig för att göra med republikkravet samma som den skotske filosofen David Hume gjorde med sina filosofiska teorier som bland annat gick ut på att det inte finns någon anledning att tro att kausalitet existerar. Då det inte går att leva ett liv utan att anta kausalitet så förklarade han sina teorier bara vara intressanta tankar som saknade all koppling till ens vardagsliv och för den delen också hans ekonomiska teorier (som för övrigt var betydligt vettigare än hans filosofi). På samma sätt behandlar S sitt republikkrav som bara en intressant tanke att notera som saknar alll koppling till vardagspolitiken-åtminstone så länge som  det folkliga stödet för monarkin består.

Att Moderaterna nu som väntat utesluter ett slopande av den så kallade värnskatten under även nästa mandatperiod, trots att de själva medger att den är skadlig för svensk ekonomi, visar hur värnskattens slopande har kommit att bli Moderaternas motsvarighet till Socialdemokraternas republikkrav.

Reinfeldt & Borg skyller detta på att "det inte finns utrymme för det", men det är en rätt så genomskinlig lögn eftersom 1) kostnaden för att slopa den är försumbar eller obefintlig när de dynamiska effekterna tas i akt och 2) de inte vet hur stort utrymmer kommer att finnas.

Det verkliga skälet till att de vägrar slopa det är att de bedömer att det skulle vara en valförlorare. De kallsvettas inför tanke på att möta Socialdemokraterna i framtida TV-debatter rabbla hur mycket de personligen tjänar på det och hur bankdirektör X tjänat någon miljon om året på det. Istället för att försöka pedagogiskt förklara att Sverige missgynnas av om höginkomsttagere ser Sverige som mindre attraktivt så bedömer man det som enklare att undvika frågan genom att inte slopa värnskatten.

onsdag 13 mars 2013

Debatt om Hugo Chavez

Kajsa Ekis Ekman, som bland annat talat på stalinistiska Kommunistiska partiets (tidigare känt som KPML(r)) sommarläger ondgör sig över att den nyligen avlidne marxistiske Venezuelanske ledaren Hugo Chavez inte var populär inom svensk höger.

Bland annat så raljerar hon mot Johan Norberg och skriver:
Möjligen kan de sträcka sig till att erkänna att Chávez minskade fattigdomen, ”lite” enligt DN:s ledarsida, men det var ”lätt”, enligt Johan Norberg. Så lätt, och ändå hade ingen gjort det förut! Hur kommer det sig, ni borgare som nu snörper på munnen?
Tydligen slutade hon läsa Norbergs krönika om Chavez direkt efter det att hon kommit till ordet "lätt" eftersom Norberg direkt efteråt förklarande som framgår av detta utdrag från kröniken:
Han har satsat på utbildning och sjukvård och har minskat fattigdomen. Men det är lätt om man är en av världens största oljeexportörer och oljepriset ökar från 10 till över 100 dollar. Oljan gav Chavéz 981 miljarder dollar rätt ned i fickan – tio gånger mer än hela ekonomins storlek 1998. Och han har lånat av Kina i utbyte mot framtida olja.
Att fattigdomen minskar i ett oljerikt land när oljepriset stiger så dramatiskt är ganska givet. Den mer relevanta frågan är hur det skulle ha gått om oljepriset stigit lika mycket och någon mer liberal än Chavez styrt. Med tanke på att Venezuelas ekonomi utvvecklats svagare än andra oljeexportörer och med tanke på den skyhöga inflation och omfattande varubrister som Chavez politik ledde till så skulle det knappast ha gått sämre.

tisdag 12 mars 2013

Sverige har lägre räntor, inte lägre priser

"Sverige har deflation", påstås det i ett TT-telegram som många tidningar återger. Detta stämmer dock inte, även om man bortser från den monetarära definitionen och enbart fokuserar på prisdefinitionen. Det EU-harmoniserade prisindexet steg förvisso inte mycket, 0,5%, tredje lägst i  EU efter krisdrabbade Grekland och momssänkande Lettland (en momssänkning vars syfte för övrigt är att sänka inflationen nog för att kvalicera Lettland till euromedlemskap), men det var ändå över noll.

Det stämmer förvisso att det officiella KPI föll med 0,2% jämfört med ett år tidigare, men det avspeglar att Riksbanken sänkt räntan. Och eftersom räntesänkningar i KPI, men inte i det EU-harmoniserade indexet, räknas som en prissänkning så drog det ned prisförändringstakten.

Men att räntan sänkts och därmed KPI sänkts är förstås inte ett skäl att ytterligare sänka räntan. Eftersom den kortsiktiga effekten av det är att sänka KPI ytterligare vore det förstås snurrigt att som exempelvis Jonas Sjöstedt i ett twittermeddelande använda den påstådda "deflationen" som argument för ytterligare räntesänkningar.

måndag 11 mars 2013

Tre saker om melodifestivalen

Det var tydligen final i Sveriges melodifestival i lördags. Eftersom jag inte brukar gilla de flesta låtar i såna här tävlingar, och eftersom de låtar jag trots allt gillar brukar gå dåligt så har jag inte sett det. Men jag har förstås inte kunnat undgå den omfattande nyhetsrapporteringen om den och kommer på tre observationer.

1) Varför sänder SVT det? Huvudargumentet för så kallad "public service" brukar ju vara att det behövs för att högkvalitativa program som inte skulle sändas på strikt kommersiell grund eftersom massorna inte förstår sitt eget bästa, ska kunna sändas.Exakt hur högkvalitativt det är kan man ha olika uppfattningar om, men att ett program som är så populärt skulle kunna sändas i en kommersiell kanal, som TV4, kan det knappast råda något tvivel om. Så varför går "licens"-pengar till detta?

2) Vissa är upprörda över att någon vid namn Robin vann, trots att någon som kallar sig Yohio fick fler röster, detta eftersom europeiska jurygrupper föredrog Robin med bred marginal. Huruvida det är rätt eller ej beror på vad syftet med uttagningen är. Om syftet är att få fram Sveriges mest populära artist, var det kanske fel, men inte ens det är säkert. De flesta röstade nämligen på andra artister än Yohio och Robin, och det går inte att veta vem de skulle ha föredragit av de två. Om syftet är att få fram Sveriges favoritartist så hade det nog därför varit lämpligt att ha en andra omgång där man enbart fick välja mellan Yohio och Robin.

Om syftet är att få fram den som kan göra bäst ifrån sig i den europeiska tävlingen, ja då är nog faktiskt utländska jurys bättre då de nog kan antas ha bättre koll på andra länders smak. Så nej, det var inte orättvist att Robin vann över Yohio.

3) Apropå näthatet så kan det återigen konstateras att det tycks vara accepterat av den extremt vänstervridna svenska journalistkåren så länge "rätt" personer blir utsatt. Tommy Körberg, som ledde "gubbbandet" Ravaillacz har konstaterat att de har fått utstå omfattande förakt för att de är gubbar, som om egenskapen att vara äldre eller äldre medelålders man skulle vara något negativt. Hade exempelvis Louis Hoffsten avfärdats som bimbo för att hon är yngre kvinna hade det med rätta setts som oacceptabelt, men som sagt dubbelmoralen är häpnadsväckande.

Det hela tar sig så absurda uttryck att den "respektabla" statsvetaren Jenny Madestam på Expressens ledarsida antyder att själva närvaron av gubbar på scen skulle vara ett skäl att stödja Gudrun Schymans ultrafeminister i Feministiskt Initiativ.

För övrigt är de nämnda tre artisternas/gruppens låtar de enda jag brytt mig om att se och höra på. Som jag anade var ingen av dem särskilt bra musikaliskt enligt mitt tycke, men Ravaillacz låt "en riktig jävla schlager" var åtminstone ganska komisk så om jag hade varit tvungen att välja hade jag nog valt den. 

Låter bra, men...

Anders Borg lovar i en debattartikel i DI att försöka öka det allt för låga bostadsbyggandet  genom sänkt skatt på byggande och minskade regleringar. Menar han allvar så är det mycket bra då framför allt regleringarna är något som fördyrar, försenar och förhindrar byggande. Jag förhåller mig dock skeptisk tills jag ser de konkreta förslagen. Artikeln talar nämligen bara om skatter och regleringar i allmänna termer, och ger nästan inga konkreta exempel.

Vi har ju sett detta när allianspolitiker gång på gång talat om behovet att minska regelkrånglet för småföretagen, men när det kommit till kritan har bara väldigt få regler försvunnit för småföretagen. Problemet är att regleringar kom till av särskilda anledningar, och politiker har svårt att utmana dem.

I DN i lördags publicerades exempelvis en debattartikel från en utvecklingsfientlig "landskapsarkitekt" som försvarar att regler som förhindrar byggande vid vatten och byggande på höjden för att sånt enligt hans irrationella preferenser "hotar livskvaliten". Varför det skulle vara livskvalitetssänkande förklarar han inte utan det handlar tydligen bara om hans irrationella estetiska preferenser.

Detta är annars två konkreta exempel på regleringar, som mossiga landskapsarkitekters invändningar till trots, borde avskaffas så snart som möjligt. En fråga man kan ställa till Borg är då: vill han ta bort restriktioner mot byggande vid vatten och på höjden? Om inte, exakt vilka regleringar vill han ta bort? Kan han inte presentera konkreta exempel på regleringar som ska bort så är denna debattartikel bara tomma ord avsedda att skapa intrycket att han gör något, när han faktiskt inte gör det. Jag hoppas det inte är så, men tyvärr förefaller det troligt.

fredag 8 mars 2013

Bakvänt feministresonemang om läkarantagning

Så var det dags igen för feministdagen. Det är en dag då feminister får ännu mer utrymme än normalt för att gnälla över påstått förtryck av kvinnor i ett land som sedan länge saknat lagligt  förtryck (med undantag då för vissa lagar som feminister stödjer) av kvinnor.

Att feministerna med tanke på avsaknaden av verkligt förtryck blir allt mer desperata märks i hur DN presenterar det som ett problem att "endast" 50% av de som antas till läkarlinjen är kvinnor. Det borde enligt DN:s reporter Lenita Jällhage vara en högre andel eftersom kvinnor oftast har högre betyg, men män lyckas kompensera det genom att göra bättre ifrån sig på högskoleproven, något som i sin tur sägs bero på att män ofta "lär sig provens upplägg" genom att göra dem flera gånger.

För det första framstår det som minst sagt märkligt att en feminist framställer det som ett problem att det är 50-50 fördelning av platserna. Statistisk likarepresentation har ju i åratal varit något av en helig graal för feminister och när de nu för en gångs skull får det så sägs det vara ett problem?

Men det är klart, om de nu släpper på det är det bara för oss meritokratiskt inriktade att applådera. Vi får bara se till att påminna dem om det när det uppstår diskussioner om kvoteringar av föräldraförsäkring och bolagsstyrelser

Det framstår dock som om möjligt ännu märkligare att hacka ner på högskoleprovet för att det är möjligt att studera till det. Både skolbetyg och högskoleprov beror förvisso delvis på begåvning, delvis på hur mycket man pluggat. Skillnaden är att betygen i långt högre grad beror på hur mycket man pluggar eftersom prov och läxförhör är avgränsade till av läraren i förhand specificerade avsnitt av mindre delar av ämnet, medan högskoleprovets frågor gäller hela ämnena och är mer avhängigt grundläggande begåvning. Att då hacka ner på högskoleprovet för att det i begränsad grad går att förbereda sig för, till förmån för betygen som beror mycket mer på förberedelser är minst sagt snurrigt.

torsdag 7 mars 2013

Märkligt resonemang från Anders Borg om "TV-licens"

Enligt DN vill de mindre allianspartierna avskaffa nuvarande "TV-licens"-systemet, men Anders Borg har lagt in sitt veto mot en förändring eftersom finansiering via skattesedeln skulle kunna uppfattas som en skattehöjning och motverka jobbskatteavdraget.

Det är ett märkligt resonemang av flera skäl. För det första så kommer det från en finansminister som förhalar det utlovade femte jobbskatteavdraget och därmed något som skulle kompensera för det mer än väl. För det andra finns det inget som säger att det behöver vara relaterat till inkomsten, utan den kan precis som nuvarande "licensen" som Radiotjänst driver in utgöra ett fast belopp i kronor, dock lägre dels eftersom det blir fler som betalar och dels eftersom vi slipper kostnaden för Radiotjänst

Allra bäst vore ju dock naturligtvis att det inte var någon tvångsfinanisering alls, utan att SVT blir en reklam- eller betalkanal, då skulle vi slippa all form av beskattning relaterat till SVT. Men då detta tyvärr upplevs som för radikalliberalt av alla riksdagspartier vore den de facto skattesänkning som avvecklandet av Radiotjänst skulle möjliggöra ett framsteg.

onsdag 6 mars 2013

Ytterligare ett skäl för att slopa "TV-licensen"

"TV-licensen" är den viktigaste orsaken till att folk hamnar hos kronofogden, betydligt viktigare än de kontroversiella SMS-lånen. Med tanke på att Reinfeldt förlorat ministrar på grund av det (Maria Borelius, Cecillia Stegö Chilo) så skulle man tycka att han borde se det angelägna med att förpassa "TV-licenssystemet" till historiens skräphög, men uppenbarligen inte då de vägrar genomföra färdiga utredningsförslag om dess avskaffande . Något som förstärker intrycket av att värdet av att alliansregeringen blir omvald blir allt mer obefintligt.

tisdag 5 mars 2013

En av vänsterns viktigaste kamporganisationer försvagas

Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar. Detta är inte främst positivt för att det är ett tecken på att folk blir mindre religiösa, även om det nog delvis är så och det också kan ses som positivt. Utan det är främst positivt för att Svenska kyrkan i politiska frågor rätt så konsekvent stödjer vänsterns åsikter, med exempelvis krav på ökad statlig omfördelning, ökat bistånd i olika former och smutskastning och bojkott av Israel.

Om några läsare fortfarande skulle vara med uppmanar jag dem att utträda, för att på så sätt spara sina pengar och slippa stödja vad som i praktiken är en av vänsterns kamporganisationer.

söndag 3 mars 2013

Relativ rikedom & fattigdom bland de nordiska länderna

Alla de nordiska länderna är i ett globalt, och till och med europeiskt perspektiv relativt rika. Finland, som ändå, som framgår nedan, är näst fattigast bland de nordiska länderna, hade ifjol en marginellt högre BNP än krisdrabbade Grekland, trots att Finlands folkmängd bara är drygt hälften av Greklands (vilket då innebär att Finlands BNP per capita är dubbelt så hög). Och då är ändå Grekland rikare än samtliga länder i Afrika, Latinamerika och samtliga ex-kommunistiska länder i Östeuropa och också rikare än alla länder i Asien förutom en handfull oljeemirat och även  Singapore, Macao, Hongkong, Japan och Israel.

Det finns dock skillnader i Norden också. Baserat på de senaste BNP-siffror som publicerats är detta de olika nordiska ländernas BNP per capita i lokal valuta.

Island:      ISK 5,240,000
Norge:     NOK  515,000
Sverige:   SEK    370,000
Danmark: DKK  325,000
Finland:               €36,000

Dessa siffror är ju dock missvisande eftersom valutorna har så olika värden, framför allt så blir de missvisande för Island och Finland eftersom den isländska kronan har radikalt mycket lägre och euron har radikalt mycket högre värde än de andra. Om vi då "översätter" dessa värden till en gemensam valuta (jag väljer svenska kronan eftersom cirka 95% av mina läsare bor i Sverige) så blir värdena med nuvarande växelkurs dessa:

Norge:     580,000
Sverige:   370,000
Danmark: 365,000
Finland:    300,000
Island:      270,000

Som ni kan se ligger Norge överlägset högst, 56% högre än tvåan Sverige, mer än 90% högre än Finland och cirka 115% högre än Island.  när man justerar enligt nuvarande växelkurs. Danmark är ungefär lika rikt som Sverige, medan Finland och ännu mer så Island är klart fattigare Fast nu är det förstås så att den allmänna prisnivån är högre i vissa länder och lägre i andra. Och även om BNP enligt gällande växelkurs är det relevanta när det gäller internationellt ekonomiskt inflytande så är inhemsk köpkraft det mest relevanta när man jämför levnadsstandard. Nackdelen är att uppskattningar av inhemsk köpkraft är mer osäkra men det är nog ändå bättre att justera än att inte göra det. Justerar man för OECD:s beräknade köpkraftspariteter så blir detta resultatet:

Norge   :   495,000
Sverige:    370,000
Danmark: 365,000
Finland:    340,000
Island:      320,000

Som ni ser lämnar justeringen rangordningen oförändrad, men skillnaderna minskar då den norska siffran justerats ned med nära 15% och de finländska respektive isländska siffrorna höjts med 13% respektive 18%. Den svenska siffran är oförändrad då den är basen för jämförelsen och den danska för att det slumpat sig så att den nuvarande växelkursen är samma som OECD:s beräknade köpkraftsparitet. Norge skiljer fortfarande ut sig genom att vara klart rikast, men skillnaderna är klart lägre än för jämförelsen med nuvarande växelkurs, särskilt då gentemot Finland och Island.

Att det rikaste landet har högst prisnivå och de fattigare har lägst är forstås helt i linje med Balassa-Samuelsson modellens förutsägelser.

fredag 1 mars 2013

Självklart att legalisera surrogatmödraskap

När det gäller abortfrågan så brukar vanligen vänsteranhängare (med rätta) framhålla principen om att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar. Tyvärr är de dock hycklare när de i dessa sammanhang säger sig vara för det, för i andra sammanhang så är de emot att kvinnor ska få bestämma över sina kroppar.

Prostitution är ett exempel på det. Ett annat ännu mer aktuellt är frågan om surrogatmödraskap. Alla riksdagspartier utom Kristdemokraterna och Vänsterpartiet är i princip för att legalisera det. Att Kd är emot (hundrafemtielfte exemplet på hur de frångår sin påstådda princip om att ge "verklighetens folk" makt över sina liv)det beror förstås på deras allmänna syn att vara emot allt som innebär en separation av sex och skapandet av barn. . Vänsterpartiet, och många vänsterdebattörer, är emot det för att de menar att det innebär "exploatering" av kvinnors kroppar-

Om "exploatering" är synonymt med användning så är det sant, men så länge kvinnan samtycker, vad är problemet? Om hon fritt väljer att gå med på det så innebär det att hon upplever att hon gör det rätta.

"Men hon gör det bara för att hon är ekonomiskt utsatt" lyder vänsterns motargument mot det. För det första stämmer det inte att alla gör det av ekonomiska skäl. Det finns också, särskilt då när det gäller släktingar, ofta motivet att man helt enkelt vill hjälpa paret som vill ha barn. Och för det andra, även när det görs av ekonomiska skäl så är det bra, för surrogatmamman får sitt liv förbättrat genom att hennes ekonomiska situation förbättras medan de som anlitat henne får ett efterlängtat barn. På vilket sätt kan det ses som ett problem när det är så uppenbart att alla inblandade vinner?

Hela idén om att det borde förbjudas för att en "maktrelation" existerar är också fel. Förvisso innebär innehav av pengar något av en "maktrelation", men det gäller lika för alla form av transaktioner. Alla arbetsuppgifter innebär också för övrigt användande av ens kropp? varför ett konsekvent användande av denna princip skulle innebära ett förbud mot all användning av pengar.

Vi får hoppas att en legalisering genomförs, för alla inblandade (surrogatmödrar, barnen och barnens biologiska föräldrar) skull eftersom alla inblandade vinner. Att deras lycka och existens (i barnens fall) upprör vissa religiösa moralister och marxister kan vi nog bortse från.