Swedbanks och Nordeas chefsekonomer Anna Fellander och Annika Winsth argumenterar emot regeringens planerade skattesänkningar eftersom de hävdar att det kan höja bostadspriserna och "därmed" också skulderna.
Det där med logisk analysförmåga är uppenbarligen inte något som Swedbank och Nordea kräver av de chefsekonomer de anställer.
Varför skulle nämligen lägre skatt höja bostadspriserna? Enda sättet på vilket det skulle göra det är genom att folk väljer att använda en del av sin inkomstökning till att köpa bostäder, vilket är möjligt. Men det innebär inte att skulderna blir större då köpen sker med pengar som folk har fått som nettoinkomst. Har man redan pengar behöver man inte låna dem.
Den högre disponibla inkomsten innebär för övrigt också en lägre skuldbörda eftersom skuldbörda är skulder i förhållande till disponibla inkomster. Och höjer man nämnaren (inkomsterna) då sänks också skuldkvoten givet en viss täljare (skuldmängd).
Ny attack mot hemundervisande familj i Norge (engelsk text)
-
What should have been a happy homecoming to Norway for Leif and Terese
Kristiansen turned into a parent’s worst nightmare when the Barnevernet
(Norway’s c...
4 kommentarer:
Det innebär en ökad skuldsättning om de ökade lönerna används till att låna mer. Det ger möjlighet att betala högre räntekostnader.
Det är ju vad folk accepterat hittills för att kunna fortsätta sin masskonsumtion som de knarkare de är.. att hyra pengarna av banken.
Mer lön -> mer pengar att betala hyran av mer påhittade krediter med.
Henrik, det är möjligt att vissa tänker som du påstår att de tänker, men så är det knappast för de flesta.Empiriskt tenderar skattesänkningar att höja hushållspsrandet, vilket innebär begränsning av skuldsättningen.
Dessutom är det så att även de som gör som du säger de får inte en ökad skuldsättningsgrad eftersom skulden inte ökat mer än inkomsten.
Så gör ju folk uppenbarligen i alltför stor grad eftersom huspriser och annat stigit mkt mer än löner.
Skuldsättningen har ju ökat över tid.. så uppenbarligen går folks löneökningar delvis till att låna mer. Om en yngre person ska köpa lägenhet idag vad bilr skuldsättningen? Långt långt mer än för motsvarande person för bara 15 år sen.. Även i förhållande till lön. Det beror ju på att andra har lånat ännu mer än tidigare för sin lön och därmed drivit upp priserna. En löneökning i nån form i det läget hade förmodligen bara spätt på denna hysteri.
Jag säger inte att skattesänkingar inte är bra.. bara att folks teoretiskt sett ökade köpkraft idag mest går till att göda finansindustrin genom lån som de ger ut. Pengarna kommer sen inte tillbaka till folk utan stannar i spekulation osv.
Men det är en annan fråga än skattefrågan egentligen.
Henrik, att skuldsättningen ökat är verkligen inte något som indikerar ett orsakssamband då det är andra faktorer, som exempelvis inflationistisk penningpolitik och byggregleringar som drivit på skuldsättningen. När såna förhållanden råder stiger skuldsättningen oavsett reallöneeffekten.
Däremot går det på både empiriska och teoretiska grunder fastställa att skattesänkningar allt annat lika sänker hushållens skuldsättning och höjer sparandet, bland annat pga så kallad rikardiansk ekvivalens. Förvisso implicerar det å andra sidan högre statlig skuldsättning, men som sagt också lägre privat sådan och i Sverige är statlig skuldsättning knappast något problem.
Skicka en kommentar