Johan Norberg har en bra kolumn om varför vi bör oroa oss över det övervakningssamhälle som NSA och FRA står för. Ett utdrag:
Du behöver inte dela mitt tvivel på att staten alltid är god för att bli orolig. Myndigheter består av människor. NSA visste inte vad Snowden hade för avsikter, hur ska de då ha koll på de andra 1,4 miljoner amerikaner som har genomgått samma ”top secret”-säkerhetsprövning? Nästa gång kan det vara någon som vill utnyttja spioneriet, i stället för att berätta om det för världen. Vad kan tillgång till andras e-post, bankuppgifter och medicinska journaler leda till i händerna på stalkare, utpressare och industrispioner?....
...I torsdags vittnade den brittiske journalisten Duncan Campbell inför ett utskott i EU-parlamentet att USA:s och Storbritanniens massövervakning nu sprider sig över Europa genom en ny, ”mycket aktiv och samarbetsvillig” medlem: Sverige. Fiffigt. Svenska och amerikanska politiker lovar dyrt och heligt att inte kartlägga sina medborgare – bara andras. Då kan de spionera på varandras befolkningar och byta uppgifter med varandra.
Det är mot denna bakgrund vi ska se Metros avslöjanden om Försvarets Radioanstalts regelbrott. Alliansregeringen lovade att dess övervakning skulle vara mycket restriktiv, men man kan säga att den byggde in bakdörrar i FRA-lagen.
För att ”utveckla” sina it-system får FRA nämligen på prov övervaka lite vad som helst och det används som ursäkt för att ta fram data myndigheten inte skulle ha, och som kan överföras till andra länder. Och FRA har flyttat material mellan databaser för att slippa radera det efter tidsgränsen ett år. Allt i hemlighet.
