lördag 23 november 2013

Nettoinkomst är det relevanta

Per-Olof Samuelsson har länge argumenterat för att offentliganställda, som han själv innan han blev ofrivilligt pensionerad, borde slippa betala skatt. Det är inte en argumentation för att gynna dessa jämfört med nuvarande system, utan för att uppmärksamma det faktum att eftersom deras löner helt finansieras med skatter är det en illusion att beteckna dessa som skattebetalare. Han har därför föreslagit att de får sänkt bruttolön motsvarande deras skatt samtidigt som de även formellt slipper skatt

Det finns åtminstone ett starkt argument emot som han inte bemöter, nämligen att om man ensidigt skulle ta bort endast offentliganställdas skatt och samtidigt sänka deras bruttolön skulle jämförelser mellan privata sektorns och offentliga sektorns löner bli missvisande. En lön på 20000 i offentlig sektor skulle låta lägre än en lön på 25000 i privat sektor, trots att det i själva verket skulle vara högre.

Genom det nuvarande systemet där man låtsas att helt skatteförsörjda personer "betalar skatt" så uppnås alltså jämförbarhet mellan privata och offentliga löner, medan såna jämförelser av bruttolön skulle bli missvisande om man antog Samuelssons system.

Fast vid närmare eftertanke så är det nog mer en kritik av ovanan att jämföra bruttolöner istället för nettolöner än den föreslagna reformen. Att folk fokuserar på bruttolöner snarare än nettolöner är inte enbart fel för att det skulle riskera att vilseleda extra mycket vid en sådan reform, utan också för att det redan nu är vilseledande.

Det är vilseledande dels eftersom att bruttolön i grunden  är en godtyckligt utvald punkt mellan de två verkligt relevanta beloppen: arbetsgivarens lönekostnad och den arbetandes nettolöneinkomst. Det som är relevant för arbetsgivarna är det förra, det som är relevant för löntagarna är det senare. Skillnaden mellan dessa båda belopp utgörs av två skatter på löner: arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Skillnaden är att arbetsgivaravgift formellt redan dragits av före "bruttolönen" medan inkomstskatt dras på den. Men den distinktionen är i grunden en bokföringsfiktion som saknar nationalekonomisk relevans. Huruvida man sen ska fokusera på hela lönekostnaden inklusive alla skatter eller på nettolönen efter alla skatter beror på vems perspektiv diskussionen handlar om (arbetsgivarens eller den arbetandes) men den så kallade bruttolönen är inte, eller rättare sagt borde inte vara, relevant för någon.

Dessutom är det så att med det progressiva skattesystem som Sverige har blir det missvisande och skapar illusionen av större löneskillnader än som faktiskt existerar. Hur mycket högre lön har en person som per månad brutto tjänar 35000 jämfört med den som tjänar 17500 och hur mycket högre lön har den som tjänar 70000 jämfört med den som tjänar 35000?

Nu kanske en del tänker "vilken dum fråga, det ser väl alla som kan lågstadiematte att svaret är dubbelt så mycket i båda fallen", men tänkte ni det så hade ni fel. I genomsnittskommunen enligt jobbskatteavdrag.se:s kalkylator så kommer nästa år en "bruttoinkomst" på 35000 innebära en nettoinkomst på 26350, medan en "bruttoinkomst" på 17500 innebär en nettoinkomst på 14000. Skillnaden är alltså bara drygt 88%, inte de 100% som man tror om man kollar på bruttoinkomsten. Skillnaden är ännu större i det andra fallet (pga statlig inkomstskatt och "värnskatt") då en "bruttoinkomst" på 70000 innebär en nettoinkomst på 42720, eller bara drygt 62% högre.

Fokuset på så kallad "bruttoinkomst" skapar alltså det felaktiga intrycket att inkomstskillnaderna är större än vad de är, något som är ytterligare ett skäl för att istället fokusera på nettoinkomst.

Inga kommentarer: