torsdag 26 december 2013

Hur betygsinflation kan stoppas

TT rapporterar om att samtidigt som resultaten blir allt sämre i svenska skola när eleverna undersöks av oberoende examinatorer (som vid PISA-undersökningen) så stiger genomsnittsbetygen hela tiden. Det är ganska sannolikt att denna diskrepans avspeglar så kallad betygsinflation, att skolor konkurrerar med varandra genom att vara generösa mot sina elever vid betygssättningen.

Många föräldrar väljer skola efter hur höga genomsnittsbetyg de har, och det sägs att det ofta förekommer att föräldrar hotar lärare och/eller rektor med att byta skola om inte deras barn får högre betyg. 

Med andra ord kan detta problem sägas ha sin grund dels i det fria skolvalet och dels i avskaffandet av relativ betygssättning. Relativ betygssättning innebär att alla skolor och klasser skulle ha samma genomsnittsbetyg, i motsats till dagens system där betyg sätts (eller rättare sagt borde är tänkt att sättas) utifrån hur bra de uppfyller kunskapsmålen.

En del tycker säkert att man borde lösa systemet genom att gå ifrån dessa system. Men även om det skulle lösa problemet med betygsinflation skulle det skapa andra problem, inte minst skulle det försvaga incitamentet att skapa genuin förbättring av undervisningen.

Vad kan då göras? En bättre lösning på problemet är att se till att värdet av systematiskt uppblåsta betyg elimineras.   Detta bör ske genom att man ser till att låta oberoende personer testa hur bra elever från olika skolor är i förhållande till betygen. Och om man märker att någon skola verkar systematiskt ge sina elever oförtjänt höga betyg då bör man straffa den genom att bortse från betygen från elever som går i dessa skolor. Som jag själv skrev vid ett tidigare tillfälle i frågan:


Man kan samtidigt fråga sig varför detta problem inte existerar på universiteten-åtminstone inte vad gäller högsta betyget VG (däremot finns det av andra skäl ett visst incitament för universitet att ge ut G istället för Underkänt då de får betalt efter antalet elever som får endera G eller VG, men det är annorlunda från den ovannämnda problematiken). Anledningen är att om ett universitet får rykte om sig att ge för höga betyg då kommer arbetsgivare att börja misstro betyg från det universitetet och då kommer dessa betyg inte vara någon tillgång för de som fick dem. För elever som faktiskt förtjänar höga betyg kommer det tvärtom bli oattraktivt att söka sig dit då arbetsgivare inte kommer att tro att de förtjänade dessa höga betyg trots att de faktiskt gjorde det.

En lösning vore därför att ge högre utbildningsinstitutioner rätten att selektivt bortse från betyg från skolor där det finns starka tecken på att man systematiskt ger för höga betyg, på motsvarande sätt som arbetsgivare gör om de misstänker att ett visst universitet ger för höga betyg. Som det är idag så måste de behandla betygen som absolut sanna oavsett hur tvivelaktig skolans betygssättning förefaller. Om man istället gav dem rätten att besluta att bortse från betyg från skolor som systematiskt ger för höga betyg så skulle skolorna få incitament att vara rättvisa i sin betygssättning.

1 kommentar:

GustavR sa...

Ett exempel av Gresham's lag om jag förstår det rätt. Staten tvingar universitet och högskolor att acceptera betygens "face value" trots att det egentliga värdet av vissa betyg är betydligt lägre än andra. I förlängningen borde det innebära att betygen som verkligen är värda "face value" försvinner från marknaden till förmån för de övervärderade.